Det är deprimerande att ha ont i ryggen! I natt låg jag vaken till halv fyra innan jag kunde somna om igen. Har trots det inte varit allt för trött idag, men ont har jag ännu. Gick tillbaka till kiropraktorn på morgonen. Vi pratade lite mer om mitt problem då, och även om han inte sa direkt vad det är verkade det som att mina aningar var rätt om att jag är lite sned i nedre delen av ryggraden. Han försäkrade dock att allt skulle bli bra, och att "vi" skulle få ordning på det. Han vill att jag ska komma tre gånger per vecka i tre veckor. Jag ska tillbaka i morgon eftermiddag igen, så det gör att dessa tre gånger räknas som vecka ett. Så ytterligare två veckor alltså. Jag har inget problem alls att gå dit, för jag tycker det känns riktigt bra att knäcka ryggen. Det är just bara att det är drygt att behöva gå. Och nu när det gör ont också så vill man verkligen att det ska vara över!
Förutom att det gör ont så blir jag rätt deppig över att ha ont. Ont innebär ju att jag inte kan träna, och träning är ju vad jag lever av! Riktigt jobbigt är det, och med den hemlängtan jag har har träningen liksom gjort allt lite bättre varje gång jag fått köra ett riktigt hårt pass, men nu vet jag inte. Det är svårt, och det gör ont, och det är jobbigt. Nu har jag gnällt en massa, men jag hoppas verkligen att det här går över snart. Särskilt så jag får komma tillbaka i min rutin igen, och kunna fly in i träningen för att glömma allt jobbigt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar