Nu är det inte mycket mer att göra. Sitter nu på min 25e vakna timma sen senast jag sov, och det är snart dags att gå på lektion. Jag har avklarat en så kallad "all-nighter" genom att sitta uppe hela natten och skriva på min slut-uppsats i engelska. Den blev nog sämre än sämst, men jag tror jag ska klara kursen i alla fall. Håller tummarna för det. Ja, herre gud, vad dålig den här sista uppsatsen blev! Jag blir nog sågad vid fotknölarna... Jag är ju annars ganska bra på att skriva, men inte den här gången. Usch!

Spelschemat för hösten ligger uppe på hemsidan och idag har vi sista mötet med laget då de nya kaptenerna (jag och Amy) ska bli officiella och träningsschema för sommaren ska delas ut. Det känns så himla bra!

Det är vad jag ska försöka tänka på, hela dagen, för annars är det mesta skit här så jag måste försöka hålla mig till mina knep för att hålla huvudet uppe! Jag hör av mig mer när halva stormen är över (förmodligen i helgen) och uppdaterar om röran.

Jag vill inte lämna det här stället, jag vill verkligen inte! Tre månader härifrån känns som en vidrig evighet. Samtidigt kan jag inte längta mer efter att komma hem till de allra närmaste jag har. Jag pratar såklart om mina två bästa vänner och några få utvalda i familjen. Lite lösgodis, kebab och hemlagad mat kommer väl inte sitta fel heller, men det är inte vad som är viktigt.

Det som är riktigt jobbigt med att vara iväg, som man verkligen inte kan förbereda sig för, är saknaden och de nya banden man skapar med människor på det "nya" stället. Man tror att det ska gå bra. Jag menar, jag vet inte hur många gånger jag hörde "vilken tur man har som har tillgång till internet och mobiler och allt sånt - nu för tiden", men det är aldrig tillräckligt. Här under det här första året har jag träffat en av de bästa vännerna jag någonsin kommer hitta. Och jag har också insett att jag har de andra två där hemma. Och här är jag i mitten, och det är inte lätt. Jag har underbara familjemedlemmar vars vardag jag vill följa på plats, men jag kan inte för jag har ett eget liv att leva och det livet har jag här just nu. Man är liksom aldrig tillräcklig.

Om mindre än två veckor åker jag hem, vilket jag vet att både jag själv och de där hemma längtar otroligt mycket till, men det har också börjat gå upp för mig vad jag kommer sakna här. Tre månader är nästan lika länge som en termin är, som jag har varit borta från dem där hemma under. Jag vet att sommaren kommer flyga iväg, och jag kommer se till att jag älskar varje sekund, men det är fortfarande något som alltid kommer fattas! Jag är lite trött på den känslan...

Jag visste inte om jag skulle posta det här inlägget... Men nu är det gjort. Tur är i alla fall att jag kommer tillbaka, och att jag inser allt det fina jag har i livet. Det är jag glad och tacksam för!

Jag har sån fotbollsabstinens just nu så jag tror jag kan dö! Det var bara en vecka sen vi senast spelade turneringen i Kenyon, men det var inte nog. Jag tror denna känsla kommit eftersom de där hemma har serieprämiär nu. Och vilken seriepremiär mitt älskade P18 hade där hemma idag, vann med 4-1 borta, det är grejer det! Jag längtar efter att komma hem och träna med dem! Snart, snart är jag hemma och får göra det. Och så längtar jag efter att komma tillbaka hit i höst och spela med mitt älskade lag här i USA också.

Den största saknaden är nog just det där seriösa. Jag klarar inte att bara lattja omkring. Kärleken jag har är känslan av att det gäller. Varje träning sätter sina spår, man blir bättre och laget blir tightare. Jag älskar det!

Om jag ändå kunde få vara hel... Jag är trött på att ha ont! På måndag ska jag tillbaka med min armbåge. Kanske måste jag träffa doktor på tisdag. Jag vill inte. Jag har inte tid!

Jag har det också riktigt svårt att inte säga något om kapten-delen till Kayla. Jag är så lycklig, men får inte säga något. Det är svårt ska ni veta. Det är svårt att hålla hemlisar för någon som man annars delar varenda tanke med!

Wow, idag har det hänt mycket!

Först och främst talet. Jag klarade mig! Jag minns inte en sekund av det dock... Helt svart när jag försöker minnas tillbaka. Kayla sa att det gick bra i alla fall. Får se hur betyget blir, senare i maj.

Sen i eftermiddags ville coach att jag skulle komma över till honom. Hade ingen aning vad det handlade om, men... JAG SKA BLI EN AV KAPTENERNA I LAGET!! Det är ännu en hemlis, och det är jättejobbigt att gå runt och hålla på men jag måste. Jag får inte ens berätta för Kayla. Det släpps för resten av laget i nästa vecka, men jag vill bara skrika ut det nu, nu, nu!

Jag är så lycklig, glad och hedrad! Om jag inte längtade ihjäl mig till höstens säsong redan så gör jag det verkligen nu!

Igårkväll drack jag för första gången på en månad. Det är sånna stunder jag kommer sakna när jag är hemma för sommaren. Spontaniteten och närheten till alla vänner. Vi satt bokstavligt talat fyra personer i vårat rum, helt oplanerat, och bara snackade skit och drack öl från typ tio till tre. Good times!

Nu ska jag snart iväg och vara barnvakt tillsammans med Kayla och sen ska jag förbereda mig inför avrättningen/talet jag ska gå igenom i morgon.

skadad armbåge

I helgen var vi iväg, ca 2,5 timmar ifrån Wilmington, och spelade fyra matcher i  en 7 vs 7-turnering. Vi åkte bara med laget, utan tränare, och hade en rolig dag tillsammans! Allt var bara för skoj, även om det visade lite av vad vi kan vänta av oss inför nästa säsong.

Jag spelade första matchen i mål. På uppvärmingen brakade armbågen sönder, såklart. Jag har känt att det varit på gång under hela vårperioden, men först i söndags kom braket. Det är liksom som att jag sliter på armbågen när jag räddar en boll. Att den liksom rycks i den lite varje gång. Det är svårt att förklara, men det har i alla fall börjat göra ont efter träningarna och så på sistone. I söndags knakade den till ordentligt och gjorde så satans ont! Jag spelade den matchen dock, inte så lyckat. För det första spelade ingen i vårat lag bra, vi var riktigt riktigt dåliga, och för det andra så gjorde ju allt bara så ont så jag visste inte vad jag skulle göra hälften av gångerna jag agerade i målet! Efter det spelade jag ute, i de övriga matcherna. Inte så pjåkigt faktiskt, jag hade två assist och gjorde näääästan mål! Det var roligt i alla fall, även om jag ramlade och landade på armbågen ett par gånger.

I måndags gick jag till vår sjukvårdare och kollade upp armbågen. Hon ryckte och slet i den så jag nästan grät. Sen sa hon att det var "stukad" eller nåt sånt, och att jag ska försöka vila den under en vecka nu. Ska komma tillbaka om en vecka, och om det inte är något bättre då ska jag träffa läkare på tisdag och kanske röntga. Tur att fotbollsträningarna är över i alla fall. För jag skulle aldrig klara att sitta och titta på när de andra får ha roligt!

.

Det där med att vara duktig student har väl hållit i sig sådär... Men jag skrev ett psykologiprov igår, som kändes löjligt lätt bara för att jag pluggat så mycket till det. Det jag har kvar den här veckan är framför allt det där j-vla talet som ska hållas på fredag. Jag kommer förmodligen svimma. Bara jag tänker på det så rusar hjärtat upp i ultrarapid och jag mår illa. Drömde om det hela natten igenom inatt, och blödde näsblod som aldrig förr när jag vaknade. Jag blöder aldrig näsblod... Jag tror detta är ett tecken. Det kommer gå åt h-vete!

Borde skriva ett antal uppsatser i veckan också. Är knappt två veckor sen med en engelskauppsats... Inte för att det gör så mycket, läraren vill bara ha in det senast nästa vecka. Det är jobbigt att skjuta upp det dock, det blir liksom som ett mörkt moln man har hängandes över sig. Får nog bli att ta tag i det där snart. Förutom det så har jag en stor engelskauppsats på 5-7 sidor som ska vara klar till nästa fredag. Usch. Om mytologi ska det handla också... Usch!

Fast håller jag bara i det här bra nu så kommer jag gå ut den här terminen med ett riktigt bra snittbetyg! Det skulle kännas så bra, så jag ska verkligen försöka hålla i det här nu! Två och en halv vecka kvar av plugg. Sen får jag tre och en halv månaders ledigt från det. Det måste gå!

Jag håller på att vara duktig student. Får se hur länge det håller i sig, hela måndagen gick det i alla fall. Kanske kan jag ta mig igenom tisdagen också utan att ge upp.

Även om man alltid vill att det ska bli fredag så måste jag säga att jag tycker att det kan få ta sin tid tills fredagen är här! Jag ska hålla tal i min Effective Speaking-klass. Dör jag jag inte så kommer det nog vara bra nära. Jag hatar att prata inför folk! Lägg nu också på att det ska vara på 7-10 minuter, betygsättas och att det är inför 20 elever plus lärare. Jag tror jag hoppar av, jag pallar inte. Hade ett genrep igår. Kommer inte ihåg en sekund från det. Det är svart...

Jag har stukat armbågen också. Som att det inte är nog med skador nu. Är det inte bättre inom en vecka ska jag till doktorn nästa tisdag. Lägligt... Jäkligt lägligt!

Hade matteprov i dag, som gick bra. Den lektionen, som är min första och enda, var kl 10.35. Trots det var jag uppe klockan 7.15 för att springa 3 miles med Abbey! På bara 23 minuter också, vilket är en riktigt bra tid!

Nu är jag lättad över att matteprovet är över, och trots att det är 25 grader ute så måste jag bara dra ner gardinen och gå och lägga mig en stund. Annars överhettar nog hjärnan vilken sekund som helst! Träning i eftermiddag, och i morgon, och sen på söndag ska det spelas en turnering! :)

Ikväll sprang jag och Abbey 4,5 miles (8km)! Sprang det på knappa 38 minuter också, inte så snabbt tempo men jag är tamigtusan nöjd! Jag hatar att springa! Jag brukar skämta om att jag blev målvakt av en anledning, men ibland stämmer det faktiskt! Det är verkligen hemskt ibland... Trots det så var det faktiskt nästan skönt att springa idag. Vi startade runt nio och det var så skönt ute. Vi båda sprang i shorts och t-shirt. Kanske blir det av fler gånger, vem vet :)

Har för ett tag sen köpt nya gympaskor att springa i. Det blev Nike den här gången, trots att jag annars är så trogen till Adidas. Men det blev Nike så jag kunde köpa till ett sån't där ipod-paket, vilket funkar helt okej faktiskt! Framför allt gillar jag att man kan tima hur länge man springer, och att man också kan ställa in så en röst talar om hur länge man sprungit. Att det också visar hur långt man sprungit kan ju ibland vara både positivt och negativt, haha. Skorna är väl sådär dock... De ska väl ännu springas in lite bättre, men jag måste nog fortfarande hålla Adidas som favoriter!

Idag spydde jag efter träningen. För första gången i mitt liv. Jag har varit bra nära förut, men nu kom det lilla jag hade i kroppen upp. Har haft som ett svart hål i magen på senaste, så det känns som jag inte sparar någon energi alls från vad jag stoppar i mig även fast jag äter bra. Därför var jag helt slut efter träningen idag! Ja, det förklarar ju vad som hände efteråt kanske...

Något kul är däremot att jag testar en ny form av träningshandskar från och med idag! Det är en snubbe i Columbus, Ohio, som kommit på idén. Det är vanliga handskar, ganska simpla i sin design, med fickor för vikter utanpå. Man stoppar in som en "rispåse" som väger 5 lbs styck. Detta ska förbättra snabbheten i att förflytta händerna vid ett skottillfälle, och det gör såklart armarna starkare!

Det kändes verkligen som att jag var mycket långsammare, även om uppvärmningen/målvaktstränings-delen då jag använde de handskarna faktiskt gick bra! Ska bli kul och se om det ger något resultat! Nu har vi ju inte så lång tid kvar med träningar, tror det är bara den här veckan ut, men sen när säsongen kommer i höst ska jag fortsätta använda dem!

Men ja, det kändes att jag var 10 lbs (ca 4,5 kg) tyngre under halva träningen... Och att det satt på händerna var ännu mer påtagligt! Efter det hade vi en hård skotträning vilket var tungt för bara två målvakter, och löpning efteråt. Jag dog.

Global issues-provet i fredags ska ha gått bra. Det tog typ en och en halv timme att skriva, men jag borde ha gjort det bra. Frågorna är bara uppsats-frågor i princip, med typ fem frågor inkluderat i varje fråga, så 8+2 frågor tog lång tid! Det första åtta är tänkta att vara med korta svar, men de blev i princip lika utvecklade som de två sista uppsats-frågorna.

Efter träningen i fredags höll vi en träning för små barn i Wilmington. Det var kul, men lite långtråkigt kanske... Det är som en fotbollsskola för barn som inte riktigt har råd att vara med i riktiga lag, så det är gratis för att de ska få möjlighet att prova på. Efter det åt vi alla pizza på en pizzeria, som Coach bjöd på.

Igår var vi på en Baby shower. Jag vet inte om jag berättat det här, men en av spelarna i laget, Elam, som går ut nu i maj ska ha barn i mitten av juni. Hon hade en Baby shower vilket i princip är som en liten bjudning för bara tjejer där man leker lite lekar, äter och ger presenter till det kommande barnet. Det var trevligt, och kul att uppleva!

Kayla åkte hem igår efter att vi kom tillbaka från Elam, och jag tog det bara lugnt resten av kvällen. Såg tre filmer tror jag, och gick och la mig sen. Har känt lite att jag har varit på väg att bli sjuk, så jag ville försöka sova bort det vilket jag tror jag lyckades med. Jag känner mig inte sämre i alla fall!

Vädret fortsätter vara fint, idag var jag ute i solen och sparkade lite boll i två timmar! Det kändes riktigt bra. Tänkte gå och gymma också, men var inte så sugen på det efter att ha varit ute i solen så jag hoppade det. Gymmar i morgon bitti i alla fall så... Nu är det snart dags för middag och sen ska jag sätta igång med pluggandet igen. Jag har varit lat i helgen... Men jag har tre prov den här veckan, så det är bara att sätta igång!

Jag har på senaste fått så många frågor om Ryan, killen jag för någon månad sen berättade om här i bloggen. Eftersom jag från början avslöjade honom här, så får jag väl också fortsätta och avsluta det ämnet - även om pappa ofta tycker jag är lite väl personlig här i bloggen!

Efter två veckor av officiellt "dejtande" så tog det slut. Han var tydligt inte över sitt ex, vilket han från början trodde att han var och vi tidigare hade pratat mycket om tillsammans. Jag talade enkelt om för honom att jag inte var intresserad av att vara en tjej mittemellan, så vi gjorde så att vi bröt upp. Enkelt, smärtfritt, över.

Så, nu var det avklarat också! :)

Ja, klockan är fyra på morgonen, och jag sitter uppe... Har ett prov i morgon, som jag pluggat till. Men nu är jag helt enkelt bara inte trött. Det är morgon i Sverige så jag pratar med en kompis där hemma, över facebook. Jag är så redo att åka hem och träffa alla, fast samtidigt vill jag vara här med alla jag har här!

Det börjar redan kännas jobbigt att ha nära personer på två så olika håll i världen.

Idag registrerade jag mina kurser för höstens termin. Det ser bra ut, och känns riktigt bra! Nu är jag nästan sugen på hösten redan... Nya, intressanta lektioner med mycket psykologi plus en massa fotboll dagligen! Jag har bara en lektion på tisdagar och torsdagar också, klockan ett! Ja, det får gärna komma nu, nu, nu!!

Men nej, först ska sommaren komma! Det ska bli underbart! Jag saknar alla där hemma, och jag hoppas den här sista månaden går fort.

Om en månad kommer jag hem! Det ni... Det kommer gå fort!

Det är så varmt här, så jag kan knappt tänka! Klockan är halv åtta, och det är ännu 26 grader! Jag klagar inte eller så, inte alls, det är bara att det gör mina nätter ännu längre för jag får ingenting gjort. Tror det ska bli svalare i slutet av veckan dock. Bara runt 18-19 grader. Kan behövas - för betygens skull åtminstone...

Påskhelgen hos Kayla's var helt underbar! Grymt väder, roliga stunder, shopping och god mat! Kan inte säga att jag är peppad för en ny skolvecka redan dock... Men bita ihop var det.

Kayla, lillebror Justin och jag efter kyrkan idag.

Just det... Jag blev blond i helgen också! :)

Det har varit 26 grader här idag. Jag har varit ute mestadels av dagen och kollat på friidrottstävlingar, som vi haft på campus idag. Riktigt nice! Har också varit en sväng i gymmet, och kom precis ut ur duschen. Ska snart åka med Kayla till Springfield och vara där över helgen. Hon fick en tjej-kusin igår så vi åker förmodligen förbi sjukhuset och hälsar på :)

Vill just nu inte tänka på skola eller fotboll eller någonting. Är rätt less. Må vara det fina vädret, eller bara brist på inspiration... Vad vet jag.

Vad jag däremot vet är att hela min kropp värker. Träningsvärk kallas det efter två hårda gympass och tre träningar under måndag, tisdag och onsdag. Jag vill mest bara ligga i min säng och stirra in i väggen. Och det är vad jag gör också... Jag kommer inte längre!

På tal om väder... Det är runt 25 grader här! Det blåser lite, så det kanske känns lite svalare. Dryga 20, bara. Vi klagade till och med lite på träningen idag. Att det var lite för varmt under den stekande solen, för på vårt träningsfält blåser det knappt alls. Vi är inte riktigt vana än, antar jag. Hur är vädret hemma? :)