Jobb idag igen, och det var nästan skönt att vara tillbaka! Helgen var lång och skön, men nästan för lång när man inte har så mycket att ta sig för. Igår styrketränade jag först på dagen. Det blev kroppsvikt utomhus då inga gym var öppna på grund av att det var helgdag. Jag körde mellan tolv och halv två, vilket jag inte tänkt så mycket på innan. Varmt var det så klart, men det är det ju nästan jämt här nu. Sen när jag kom in igen så insåg jag att jag stekt ordentligt där ute, och fått en riktigt snygg bondbränna från sporttoppen och shortsen. Därför slängde jag på mig bikinin och lade jag mig i solen ännu mer efter det, för att försöka sola bort de fula linjerna. Lyckades hyfsat bra på framsidan, har ännu en del att jobba på på ryggen, men det får bli till nästa helg!

Idag efter jobbet hade vi sommarens första "open fields". Alltså laget samlas och spelar lite här på skolan. Det är bara för kul, och mest för att ses lite och spela ihop, och det var jättekul att träffa de som kom igen! Vi kommer ha många freshmen i år igen, så det ska bli kul att lära känna alla dem också!

Ska upp tidigt i morgon bitti (vilket jag också var i morse) för att springa en halvtimme innan jag startar dagen. Ska nämligen till en kiropraktor i morgon eftermiddag, så jag tvivlar på att jag får gymma efter det. Eller så kanske man skulle gå och gymma på morgonen... Hmm, tål att tänkas på. Det finns ju trots allt ett gym som öppnar 05.15. Jaja, i alla fall så ska jag till kiropraktorn för att nedre ryggen bråkar, och det gör att det surrar lite i baksidan av låren när jag tränar. Tror mycket har att göra med att jag är stel, men jag behöver hjälp för att klura ut det!

Hej! Hur gör du med betalningen av skolan? Har du behövt ta lån eller du har fått ett idrottsstipendium? Undrar även hur länge du har pluggat och hur länge du planerar att plugga :) / Josefin

Jag tar CSN-lån för mina studier här. Det är rätt dyrt, men i slutändan kommer det vara värt det efter allt man får vara med om här. Jag betalar inte fullt pris för vad skolan kostar, utan har ett reducerat pris. Jag går på en division 3 skola, vilket innebär att de inte får ge ut stipendier för idrott, men de lyckas hitta sätt att namnge det annorlunda, för att slippa tjabbel med de högre makterna. Jag har precis avslutat mitt andra år här. Har ca ett och ett halvt år kvar, då jag planerar att vara klar en termin tidigare. I vanliga fall är college-studier på fyra år.

Det blev ingen målvaktsträning idag. Fick ett sms igår morse att det inte skulle gå den här helgen. Lite trist, men bara att hoppas att nästa helg kan funka bättre! I stället har jag haft en lugn dag. Har legat ute och solat i nästan två timmar. Det fick räcka, jag vill ju inte riskera att bränna mig eftersom det ska bli lika fint väder i morgon och då vill man ju sola lite också! Vi har haft över 30 grader idag. Som tur är så blåser det lite, och då känns det ju inte lika varmt. Ska snart gå och löpträna lite. Sprints och så... Måste göras, men usch vad tråkigt det är!

Igår hade jag också en lugn dag. Gymmade först ett långt och bra gympass, och sen efter en liten power-nap gick jag ut och sprang i ca 45 minuter också. Skönt! Gick också och såg Hangover 2 på bio. Den var riktigt bra, och det var skönt att skratta av sig lite!

När jag väl klarat av mitt träningspass för dagen ska jag laga lax, och sen bara ha en lugn kväll här hemma. Lite tråkigt är det när typ ingen är här, men man får bita ihop och njuta av att ha ingenting att göra. Om en vecka börjar skolan igen, så då har man ju inte riktigt den lyxen längre.

Jag gjorde mål ikväll igen. Fick börja i målet för att han som skulle stå var sen. Sen spelade jag lite ute, inte så mycket. Vi var fyra avbytare, så det blev inte så mycket speltid. Vi spelade inte ens färdigt heller. Tror vi vann med 6-1 ikväll igen, men mot slutet var det för mycket irritation i luften och mycket "snack" på planen till varandra och till domaren, så vi slutade spela och lät klockan gå. Sånt irriterar mig. Jag såg fram emot att spela, och så beter sig de andra så som de gör. Plus att det inte är lika kul när man inte får så mycket speltid. Åker nog bara tillbaka och spelar när de verkligen behöver mig nästa gång. Antingen som målvakt, eller för att de är kort om tjejer. Jag hade kunnat använda min tid till så mycket bättre saker ikväll, så nu är jag irriterad.

Äntligen är denna arbetsvecka över och det är helg!! Mot slutet har veckan ändå gått rätt fort, men man måste ju erkänna att helgen alltid är bäst! Igår kväll var jag tillbaka i Mason och spelade fotboll vid "wall2wall". Spelade målvakt för första gången sen säsongen, och innan min operation, och det var konstigt även om det gick okej. Ja, jag måste säga att det gick okej, även om det inte alls känns bra att jag är så pass ur spelform som jag är. Men det är bara att svälja, det är naturligt och jag måste komma ihåg det. Vi vann i alla fall med 5-1, eller om det möjligen blev 6-1. Ett mål släppte jag in bara, men jag tjabblade mycket annars också. Fast ofta räddade jag också mig själv, men det är ju onödigt att jag ska behöva sätta mig i de situationerna. Ett par bra räddningar fick jag i alla fall göra, och nu var den där tuffa om-starten avklarad - nu har jag bara resten kvar, med massor av jobb för att komma tillbaka i spelform. I kroppslig form fitness-mässigt är jag ju, men det är skillnad där i målet, på planen. 

I kväll ska jag tillbaka till wall2wall och spela igen. Fast jag ska spela ute den här gången. Hoppas på att slippa stukade fötter! Fast jag har båda ankelskydden på, vilket jag hade igår också, och även armskyddet så klart. Egentligen är det rätt sjukt att man kör 50 minuter enkel väg för att spela en fjuttig match på 2x22 minuter... Det hade man nog aldrig kunnat tänka sig hemma. Men här är det en självklarhet, och man bara gör det. Jag tror det är bra också, så jag får komma ifrån Wilmington och göra något annat än mönstret jag har här!

I helgen ska jag också köra till Dayton (en annan knapp timmes bilresa) och träna med min målvaktstränare. Måste som sagt komma i form, och jag har gett mig f-n på att jag ska det! Vi är dessutom lediga på måndag, vilket jag inte hade en aning om förrän igår, så det blir en långhelg med massa tid för träning och också lite uppackning kanske...

Då var man inflyttad! Helt kaos är det här i mitt rum, men det är bara jag som måste leva med det så det får gå. Igår efter jobbet började jag flytta in. Hade packat bilen full redan på morgonen, så jag åkte bort till lägenheten och packade ur det första. Sen gick jag och tränade en sväng innan jag fortsatte att packa ihop i rummet och köra bort det till lägenheten. Till slut slängde jag bara allt i IKEA-påsar, och brydde mig inte så mycket. Flyttade inte helt klart igår, utan hade lite grejer kvar till idag. Framför allt vår kyl. 

Efter jobbet gick jag först och gymmade, och sen var planen att jag skulle åka bort och snabbt göra färdigt flytten. Men då börjar tornado-larmet tjuta - vilket alltså innebär att man ska hålla sig inomhus. Egentligen ska man väl söka sig "under jord", men jag och tjejen jag bor med bestämde oss för att strunta i det. I stället satt jag inne och glodde ut genom fönstret på underbart fint väder. Förra året insåg jag ju hur uttrycket "lugnet före stormen" verkligen stämmer, så jag höll mig inne även fast det var lite frustrerande då man inte såg något oväder alls i sikte. Fast en och en halv timme senare gav jag upp. Det har inte kommit någon storm. Jag vet dock att det varit hagel-storm så nära som i Dayton (ca 40 min bort), som tydligen varit så starkt att det tagit sönder fönster på hus och bilar, så vi måste helt enkelt bara ha sluppit undan. Någon storm har vi inte fått (hittills), och flyttat färdigt har jag tillslut gjort. 

Jag bor inte med de två tjejerna jag först skulle bo med... Jag blev ihopparad med en annan tjej, som kommer bli senior till hösten. Jag känner henne inte direkt, men vi har gemensamma kompisar, så det blir nog bra det här också! Vi har varsitt rum, så allt vi egentligen delar är badrum och kök. Lagade ikväll första maten också! Eller, jag stekte två ägg... Men det måste ju gällas det också!

Just det! Idag är det ett halvår sedan jag hade min operation! Hade aldrig trott att jag skulle komma så här stark ur den operationen. Jag har sagt det tidigare, men jag säger det igen. Jag är i mitt livs form, och jag älskar varje träningspass jag gör för jag känner hur kroppen reagerar och bygger sig starkare! Jag "firade" halvårsjubileet med ett sjukt bra gympass. Inte en millimeter var torr på kroppen när jag kom hem igen.... Älskar det!

Trött och sliten, dagen efter operationen

Knappt två veckor efter operationen, uppklädd för fotbollsgala

Hemma och hälsade på. Ca 2,5 vecka efter operationen.

Dagens ärr, på armbågen

Två små ärr på handleden också. 

Ena precis över nyckelpigan till höger, och andra mitt på handleden.

Idag har det stormat. Och varit kanon-fint väder ett tag, men sen stormat igen. Det är så sjukt med stormarna här - vi snackar alltså åska och blixtrar. Stora starka blixtar, och hård högljudd åska! I morse höll det på. Väckte mig flera gånger, och precis när alarmet ringde var det som allra värst. Det låter som man är mitt i en krigszon, och man tror nästan att man ska dö vilken sekund som helst. Blixtarna är så ljusa att hela rummet lyses upp, och då har jag kanske totalt 3-4 kvadratcentimeters ljusinsläpp emellan mina persienner... Jag har aldrig varit rädd för åska, men nu måste jag snart ändra mig på den punkten. Det är så starkt att man blir lite pall. Om inte annat så får man sjuk respekt för naturen och vad den kan göra!

Annars idag har det inte hänt så mycket. Jobbet gick segt. Hade sjuk huvudvärk på grund av väderomslagen. Det var ju som sagt kanon-fint mitt på dagen, och sen nu i kväll har det börjat åska och regna igen. Det är några som sitter ute och åskådar det hela. Så häftigt ser det faktiskt ut! Jag håller mig dock inne i det torra.

I morgon får vi flytta in i lägenheterna!! Ska blir riktigt skönt att äntligen kunna laga riktig mat, i ett kök! Jag ska bo med två andra tjejer som jag egentligen inte känner. De var freshmen det här året. Men de verkar som två sköna tjejer i min smak, så jag har hoppet uppe!

Idag har varit en lugn och skön (och solig) dag! Vaknade halv nio eftersom jag glömt stänga av ett larm på mobilen... Var ändå pigg och utvilad så tidigt, men jag låg kvar en stund och "drog mig" bara för att jag kunde. Sen har jag pysslat lite i rummet. Runt tolv tog jag mina två fotbollar och gick ner till fotbollsplanen. Kickade runt lite, sen lade jag mig och solade. När jag blev för rastlös började jag träna insparkar. Höll på med det i nästan en timme, och sen lade jag mig i typ en halvtimme till och solade. Var bara ute i två timmar, men solen tog som bara den! Det var nog tur att jag gick in för annars hade jag kanske bränt mig. Skönt ändå att få lite färg! Har också skypat lite med familjen hemma. Alltid trevligt! Joel sa: Kan du inte komma hem nu?! och då får man ju lite ont i hjärtat... Fan vad jag hade velat! Nu åskar det, så det blir ingen mer träning idag. Fotbollen får räcka. Ska på bio senare, annars ska jag bara ta det lugnt!

Oj vad det känns som att jag har lärt mig massor idag!

Jag gav som sagt två rundturer idag. Den första var på förmiddagen, och den var lite virrig. Tanterna som var med pratade gärna i mun på varandra, mycket och ofta. De stannade ofta och onödigt länge, och brydde sig inte alls om vad som hände nu på campus. De ville mest bara skvallra med varandra om hur det var "förr i tiden". Andra turen var mycket bättre! Det var en 8-10 stycken på den, och de var intresserade samtidigt som de utbytte information om hur det var förut. På den andra turen gick vi också alla tillsammans, medan vi var tvungna att ha några åkandes i golf-bilar på den första, och det kanske gjorde sitt också. Det var en intressant dag, och jag lärde mig massa om hur det varit för studenterna här förr. Det var avgångsklasser från -51, -61, -65 och -71, och att möta dem personligen gav mig en helt annan insikt att skolan faktiskt har en lång historia bakom sig med massa olika människor!

Efter det har jag tränat. Sprang lite eftersom det var så varmt och skönt ute, sen gymmade jag. Nu ska jag äta något, och sen förmodligen sova lite. Är helt slut eftersom jag var tvungen att gå upp relativt tidigt idag också. I morgon är det äntligen söndag och jag har ingenting planerat. Mer än träning då förstås.

Fotbollen blev inställd ikväll, så ingen match för mig. Fast jag har testat foten lite ändå. Gick och körde löp/intervall-träning i 40 minuter på friidrottsbanan. Körde massa snabba fötter, och sprint-övningar. Eftersom det är typ svensk sommarvärme här just nu blev det riktigt svettigt. Men foten höll! Jag kände inte av den mycket alls faktiskt! Jäkligt skönt. 

Jag har tänkt på en sak, och jag pratade med en kompis om det i kväll också. Just nu är jag i mitt livs form. Jag är för en gångs skull nöjd med min kropp. Jag är stark, och jag klarar av vad jag vill. Helt sjukt bra känns det, och också lite "tråkigt" att inte få vara hemma och "visa upp" på beach 2011. Men egentligen tänker jag nog mest bara så för att jag har sådan hemsk hemlängtan just nu. Jag tänker för mycket. Självklart ska mitt mål bli att hålla min kropp i den här formen för ett bra tag framöver!

I morgon ska jag jobba lite, trots att det är lördag. Ska ge två rundturer till "alumnis" (tidigare studenter). Tror det är examensklasser från 50- och 60-talet, så jag har ingen aning om vad jag ska förvänta mig. Men jag får $50 för det, och det tar totalt typ 2-3 timmar och kräver ingen större ansträngning mer än tid, så det är lätt värt det! Därför ska jag snart sova... Rätt skönt ändå att matchen var inställd, den var schemalagd till 22.30, så jag skulle ha spelat just nu - alldeles för sent för min smak!

Idag har varit en seg dag på jobbet. Förmiddagen gick dock oväntat smidigt! Under eftermiddagen slog jag dock i trötthets-väggen hårt, så den var seg. Jag gav i alla fall en rundtur av en byggnad till en miljonär, och tidigare elev på Wilmington College. Han var "rocket scientist" för NASA, och nu snorrik. Skolan vill åt hans pengar för att bygga en ny science-byggnad då den vi har, med dess inredning, är från typ samma år han tog examen - 1951. Jag har ingen aning om varför jag var ombedd att vara där... Förmodligen bara för att representera dagens studenter. Men han och hans fru hade besökt Sverige flera gånger, så vi hade en del att prata om genom det. Självklart fick det hemlängtan att slå till till max också!

Jag lade mig och sov i en dryg timme när jag kom hem från jobbet, och nu har jag precis ätit. Hoppar träningen ikväll, och lägger mig och ser en film i stället. Ska ju trots allt spela fotboll igen i morgon, och jag känner hur träningsvärken från igår börjar komma, så det är lika bra att vila upp sig!

Tror att jag har hittat lösningen till varför allt känns så motigt på jobbet. Det finns en kvinna där som bara suger musten ur en så fort man kommer in på kontoret! De andra eleverna varnade mig för henne innan sommaren, men jag trodde inte att det skulle vara så här illa! Hon pratar konstant, och har ingen känsla för när det räcker och hon bör hålla tyst. Hon vänder allt till sig själv, så man kan inte yttra minsta kommentar utan att hon ska vända på steken och berätta en fem minuter lång story om sig själv. Otroligt tröttsamt! Helst pratar hon om sin son också... Igår kom han på tal vid 19 olika tillfällen - NITTON! Hon har heller aldrig fel, eller gör misstag, och hon ska alltid upprepa saker som redan är konstaterade och överspelade. Grejen är att fel och misstag är precis det hon gör. Hon klantar till allt som hon tar sig för! Jag är helt förundrad över att hon ännu jobbar kvar, med tanke på att det ändå är hyfsat lätt att sparka folk som inte sköter sitt jobb i det här landet. 

Som tur är så ska hon vara sjukskriven i sex veckor från och med i morgon. Hon jobbar under förmiddagen i morgon, men sen är hon borta till i Juli. Underbart skönt ska det bli! Hon var ledig i eftermiddags också, och vi märkte alla vilken annorlunda stämning det var på kontoret när hon försvunnit. Det är synd att säga det, men sant! Min chef sa att mycket kommer förändras när hon väl är "borta". Men vi ska ha ett personalmöte först i morgon eftermiddag, när hon gått hem, för det är ingen idé att göra någon förändring medan hon ännu är där. 

Så, nu har jag fått slänga ur mig lite dålig energi angående henne. Annars går det helt okej för mig på jobbet. Jag fick beröm idag av chefen, hon sa vid ett par olika tillfällen att hon uppskattade att jag var så uppmärksam. Det är alltid skönt att få sådan feedback direkt, och det peppar mig att jobba ännu bättre!

Mycket mer än så händer inte just nu. Jag bor ännu kvar i dorm-rummet. Det pratas om att vi ska få flytta till lägenheterna nästa vecka. Jag tränar dagligen, efter jobbet, och foten känns mycket bättre även om den ännu är stel och svullen. Det kliar något helvetiskt på fotknölen också, där det är svullet, och det är lite jobbigt eftersom det gör ont att klia på den svullna och blåa huden. Planen är att spela fotboll igen på fredagkväll, och det ska nog gå fint!

Slänger in en bild från New York (Central Park)

Mest bara för att det är så tråkigt med inlägg med enbart text.

Måndag, och det har varit en lång dag! Sommaren vi haft här verkar ha lämnat oss för ett tag, och vi har haft det kallt - runt 5-10 grader! Väldigt ovant och chockerande... Hoppas att det vänder snart. Till helgen skulle det bli bättre, tror jag, så det är bara att hålla ut! Vädret bidrar ju alltid till humöret för dagen, så vi alla på kontoret var nog rätt lessa på allt idag.

Efter jobbet sprang jag till gymmet, och väl där körde jag ett riktigt bra pass. Det högg till ovanligt mycket under löpningen till gymmet, så jag tog det lite lugnt med benen. Körde extra mycket överkropp i stället! När jag kom hem lade jag mig i 10-15 minuter med is, och foten i högläge. Hoppas att det ska hjälpa lite! Resten av kvällen ska nog spenderas genom att inte göra ett smack. Jag är galet trött (sover ännu inte särskilt bra), så det kanske blir en tidigt kväll dessutom.

Idag har jag varit i Columbus och lagt i lite extra färg på tulpanerna i tatueringen jag har skaffat mig på ryggen. När det är läkt så är den helt klar, perfekt tajmat till sommaren! Mycket mer har jag inte gjort... Sover rätt kasst på nätterna, så jag ska försöka ta igen det lite genom att gå och lägga mig tidigt ikväll. 

Min fot blir bättre och bättre. Blå/grön och ordentligt svullen är den än, men särskilt ont gör den inte. Det högg lite då och då när jag växlade när jag körde, men det var det. Ska snöra på mig vristskyddet och ta mig ut och springa lite nu. Det är uppehåll ett litet tag nu, innan det ska komma mer regn ikväll, så det gäller att passa på! Måste röra på mig, även om det är dumt. Något annat kommer gå sönder inom mig om jag inte tar mig en springtur nu.

Blå/grön och svullen... Men det gör ju i alla fall inte ont!

På insidan också, vilket jag är lite fundersam över, men äsch då!

Sitter och tänker tillbaka på dagarna jag hade med Emma i New York. Saknar det. Alla måste någon gång åka till New York... Det är helt underbart! Nu vill jag resa mera! Men först måste jag spara pengar.... 

Innan vi kilade upp på Top of the Rock

Ägnar dagen åt att packa ihop lite i mitt rum. Jag vet ännu inte när jag får flytta över till lägenhets-komplexet "the Commons", men jag hoppas på att det blir i nästa vecka. Nu när alla vi som ska stanna här i sommar väntar på att få flytta in i lägenheterna så bor vi den dorm-byggnaden jag bott i hela året. Det innebär att jag inte behövt flytta något än, och alltså behövs det ännu packas! Helt sjukt vad grejer man har ändå... 

Skypade med Nikke och barnen idag. De växer så det knakar! Särskilt Henry, så klart. Hemlängtan kickade igång lite igen, och framför allt känns det ännu overkligt att jag inte ska hem och träffa dem i sommar! Skype oftare kanske lugnar hemlängtan... Man kan ju hoppas.

Jag försökte uppdatera hela dagen igår, och i natt, men det har inte funkat. Det har varit något fel på Blogger.

Igår åkte jag i alla fall och spelade fotboll efter jobbet! Det finns ett komplex som kallas wall2wall, och det har fotbollsplaner med konstgräs. De håller så kallade co-ed ligor, alltså med blandade lag med både killar och tjejer. Man spelar också med väggarna, och det är så klart en mindre plan - kanske som en sju-manna om inte ännu lite mindre. Och man spelar 2x22 minuter. Reglerna är att man måste ha tre tjejer på planen. Det var därför de ringde mig, för de hade ont om tjejer, och jag ställde självklart upp eftersom jag nu får spela igen! Jag skulle dock spela ute, eftersom jag behövdes där som tjej. Det räknas nämligen inte om man har en tjej som målvakt, det måste vara tre tjejer som utespelare. Vi var bara tre tjejer totalt, så det blev full speltid för oss. Hyfsat jobbigt då jag ännu kämpar med min sega förkylning!

Efter ungefär hälften av första halvlek hade vi redan 0-3 i baken. Då hände något som tände till i mig ordentligt. En stor, både lång och biffig, kille på andra laget sa till mig att han skulle sparka huvudet av mig om jag försökte "spela liggandes" igen. Jag hade ingen aning om att det var emot reglerna, och dessutom hade jag inte gjort det med flit utan det var bara en instinkt efter att jag hamnat på marken i en hård duell. Jag blev otroligt förbannad på honom, och bet ihop. Sen började vi göra mål. Vi kom igen och hade 3-3 i halvtid. Sen körde vi på, och matchen slutade 7-4 till oss - jag gjorde 5 av målen! Men, självklart kan jag ju aldrig ta det försiktigt. I stället för att bara spela ut tiden mot slutet körde jag på i samma hårda spelstil som jag alltid har, och med en minut kvar av matchen trampar jag snett - ordentligt. Det knakade och brakade i foten och gjorde fruktansvärt ont. Skulle sen köra hem också, så jag tejpade bara upp foten som den var och körde hem. Det är vänsterfoten som jag skadade, och det var inte skönt att växla med bilen kan jag säga!

Väl hemma, när jag tog av tejpen, höll jag på att smälla av av smärtan när allt blod rusade till foten. Försökte kyla med is, och jag lindade också foten hårt, men inget hjälpte. Mellan tio och midnatt slocknade jag på grund av trötthet och av smärtan, men sen har jag inte sovit mer i natt, förutom 45 minuter innan jag skulle upp och göra mig i ordning för jobbet... Runt två-tre gav jag upp och tog av mig lindan, och lät foten svullna upp. Det gjorde liksom minst ont. Jag gick också upp och försökte gå på foten, för att den inte skulle stelna för mycket av svullnaden. Idag sen har jag faktiskt kunnat gå förvånansvärt bra. Har tagit en hel del värktabletter, men det är ju i sin ordning. Tränade faktiskt ikväll också. Det var väl lite dumt kanske, ja, men jag kände ett behov av att gymma! Knäböj och utfallsgång gjorde sjukt ont, men jag gick över till andra övningar sen så det gick bättre då. Sitter och har is på nu. Foten är härligt blå och svullen. Men jag har ju stukat den så många gånger i mina dagar, så jag är inte särskilt orolig. Spelar nog igen i nästa vecka. Ska bara komma ihåg att antingen tejpa, eller ha mina vristskydd (som jag egentligen ska ha jämt) när jag väl kör igen. Lite irriterande att det var en annan match ikväll, med ett annat lag på samma ställe, som jag gärna hade velat spela!

Jag ska väl inte vara smärtfri helt enkelt. Det är nog lite nyttigt att ha ont, trots allt!

Svullet och blått! På andra sidan också, men det syns inte 
lika bra eftersom jag har fotbolls-tatueringen där. Rätt kul 
mönster på det blåa också... Man måste ju hålla sig positiv! :)

Jag får nu spela fotboll igen! Åh, jag är så lycklig. Jag, Anton och Armin var på konstgräset ett tag efter jobbet, och de sköt lite på mig. Vi hade inte så jättebra med bollar, så det gick sådär, men OJ vilken lycka! Det är väldigt få saker som gör mig sådär glad, ända in i själen. Efter det sprang jag lite intervaller också. Inte lika roligt, men nödvändigt!

Jobbet har varit stressigt i dag med. Det är bara att vänja sig. Inte att det nödvändigtvis är högt tempo, bara olika saker som ska göras på samma gång, och huvudet bara snurrar! Jag gick dit och jobbade av en del ikväll, i två timmar. Det var otroligt skönt att sitta och jobba i tystnaden, så det ska jag nog göra fler gånger. Fick verkligen en massa gjort!

Nu kan jag äntligen spela igen!

Första dagen på jobbet var lång och stressig! Ungefär så som det verkar som resten av sommaren kommer bli. Jag ska göra allt och lite till. Plus att några kollegor till mig ska vara oplanerat lediga en hel del, en så länge som sex veckor (!), så jag har fullt upp. Men det ger också chans till att jobba övertid - uppskattat. Ska titta över det, när jag är sugen på att jobba extra. Jag bor ju granne med jobbet, så jag kan ju egentligen gå när som. Träna, jobba och lite plugg är vad som gäller den här sommaren!

Men nu först laddar jag för mötet med doktorn i morgon... Håll alla tummar och tår att jag från och med i morgon får spela fotboll igen!

Saknar fotbollen så mycket, så mycket!

Nu är jag tillbaka i Wilmington igen! 

Vi tog det lugnt på förmiddagen, och utnyttjade sista tiden på hotellet. Vi gjorde oss i ordning och packade i lugn takt - rätt skönt! Efter att vi checkat ut tog vi sista trippen på stan. Vi gick till Bloomingdales, som vi blivit lite sugna att kolla in då vi sett så mycket kassar därifrån. Jag skulle vilja jämföra det med svenska NK nu i efterhand. Det fanns mycket fint, och hade det varit i början av resan hade jag säkert shoppat en hel del där, men jag kände mig rätt "shoppning-mätt", så det blev inget. Sen ville Emma också titta in i en Levis-butik, och där blev det att jag köpte två t-shirtar. Mest bara för att de var billiga, då de var på rea :) Innan jag sen åkte mot flygplatsen gick vi och åt på älskade CPK.

Dagarna i New York har varit underbara, och jag hade inte kunnat önska att spendera dem med någon annan än Emma. Vi har haft det grymt! Och ja, jag är kär. Jag kommer definitivt tillbaka till New York!

Hem har jag kommit, och det gick smidigt och bra. Anton och Armin hämtade upp i Columbus, och vi åkte via Chipotle och åt och sen hem. Alla vi tre ska vara kvar i Wilmington i sommar. Jag är den enda som ska jobba, och även läsa några sommarkurser, Anton ska spela fotboll med ett sommar/klubblag, och Armin ska ta några sommarkurser och bara hänga. Rätt skönt att vi har varandra ändå. Det är ju lite det som alltid varit skönt med Wilmington, att vi har varandra när det behövs!

Det slog mig faktiskt ikväll, när jag var på väg till affären, att jag faktiskt ska vara här hela sommaren. Även fast jag bara har varit här nu ikväll så märks det att campus är tomt. Det är helt annorlunda mot när alla studenter bor här.
Ja, det blir nog en ny och annorlunda sommar!

Nu kan jag lägga upp bilder här på bloggen igen! Så jag har lagt till ett par stycken till de senaste två inläggen (från i lördags, och igår), och har mer på lager eftersom jag nu fått så många fina ifrån Emma!

Jag har precis vaknat och ligger och funderar på om jag ska gå ut och gå lite, och sen köpa frukost. Hade velat springa nu på morgonen, men jag mår ännu riktigt dåligt så jag hoppar det. Sen ska det i alla fall packas och plockas i ordning! Klockan ett ska vi vara ute ur rummet, och sen kl 15.50 går min airport shuttle mot flyget!

Dags att sätta igång med sista dagen i NYC!

Idag har vi gått, och gått, och gått! 

Vi började med att köpa mackor (och kaffe för mig) och satte oss i en liten trädgård nära vårt hotell och åt det till frukost/lunch. Sen gick vi ner mot FN-huset, där Emma ville ta bilder av pistolen med knut på. Efter det gick vi upp via Grand Central Station, och sen tillbaka till hotellet för att Emma behövde byta skor. Sen tog vi tunnelbanan upp till 110th Street (vi bor på 51st), vilket är början på Central Park norrifrån sett. Sen gick vi... Vi kom fram till att det nog tog närmare två timmar att gå igenom hela. Men då stannade vi en hel del, och Emma tog bilder och så. Vi gick igenom John Lennon's minnesdel "Strawberry fields" bland annat - rätt coolt! 

Efter det kurrade magarna, och vi letade upp en restaurang som var som en riktig amerikansk diner och käkade där. De hade desserter som såg helt otroliga ut, så jag testade en cheesecake och Emma en stor kaka. Gott var det verkligen, men mäktigt så det fick bli att ta med sig resterna hem till hotellet. Ja, sen gick vi hem också.

På vägen hemåt stannade vi och köpte ett usb-minne till mig, så jag kan få över alla Emmas bilder till min dator. När vi väl kommit hem sen så upptäckte vi att det var en mini disc läsare vi fått i affären, och inte ett usb-minne, så det var bara att traska tillbaka! Vi hade köpt det ca 8-10 kvarter ifrån vårt hotell... På vägen tillbaka gick vi via Times Square igen, och tittade på allt som händer där. Sen hem igen. 

Fötterna gör ont, och hela kroppen är slut, men det känns ändå rätt bra att ha rört på sig en del idag! Jag har varit lat de senaste veckorna, så ångesten börjar komma krypandes. I och för sig har jag varit sjuk med en riktigt jobbig förkylning den senaste veckan, men ändå! När jag kommer tillbaka "hem" till Wilmington ska det sättas igång och tränas igen! Från och med Tisdag är det hårda tag, och när jag väl flyttar in i lägenheten ska det bli bra och riktig mathållning också! Jag är riktigt laddad inför fotbollssäsongen som kommer, och det finns idioter där ute som triggar suget ännu mer. Så mitt mål är högt inför hösten! Hoppas nu bara att doktorn hjälper mig på traven på onsdag också...

Frukost/lunch i solen

Emma vid FN-huset

Jag i Central Park

Idag har vi hunnit med massor! Trots den sena starten... Vi tog oss upp och ut för att göra några byten av kläder som visat sig vara trasiga vid köpen. Det tog ett tag innan vi hittade butiker med plagg att byta mot, men vi löste det! På vägen hittade jag också (äntligen) den perfekta väskan jag letat efter i evigheter. Jag har velat ha en svart, större handväska med "hårda" kanter - så man kan ha massor eller inget i den utan att det egentligen syns någon skillnad. Efter att ha varit inne i massa olika affärer dök den helt plötsligt upp, och glad blev jag!

Eftersom det blivit lite kassar på våra ärenden bestämde vi oss att ta oss till hotellet och lämna av allt innan vi tog oss mot Soho. Vi kände att vi skulle ta tunnelbanan dit, då vi kommit en bit hemifrån, och gick ner under jorden. Vi väntade och väntade på rätt tåg, som aldrig kom. Vi hoppade tillslut på ett annat, och åkte en station. Vi hade hunnit bli riktigt hungriga, så vi gick och köpte mat innan vi gick upp på hotellet, bytte om och gick tillbaka till tunnelbanan för att åka söderut.

Vi bestämde oss för att åka ända till Brooklyn bridge, där vi hoppade av och automatiskt började gå upp på bron. Vi gick halvvägs och sen tillbaka, och sen upp mot Chinatown. Vi gick igenom Chinatown, in genom Little Italy, och sen tillslut var vi i Soho. Vi kikade lite i affärer, och såg oss runt. Emma ville gå in i en hatt-affär och innan vi visste ordet av hade hon införskaffat sig sitt livs första hatt! Jag nöjde mig med en svart mössa, och vi traskade glatt vidare i kvällen. Sen kände vi oss klara, letade upp en tunnelbanestation och åkte hemåt. Vi börjar bli proffs på det här!

Mössa och hatt!

Emma bloggar ju också, och lägger upp en massa info från vår resa! Kolla in http://emiemma.blogg.se och under kategorin "resa." kommer allt upp!

Finaste vännen

Igår traskade vi till Times Square! Vi bor typ en kilometer därifrån - en skön promenad från hotellet. På vägen åt jag något som var det närmaste jag kommit kebab här i staterna. Förutom när vi faktiskt lagade kebab i påskas. Sjukt gott! Sen hängde vi på Times Square i flera timmar. Forever21 var öppet så vi tog en titt i den fyra våningar stora butiken, och gjorde lite shopping där strax innan midnatt :) 

Jag, på Times Square. Ser ni mig, nere i vänstra hörnet!

Klockan är redan efter tolv och vi ligger ännu i sängarna och degar. Jag var ute och köpte kaffe tidigare, men det är ungefär allt vi har gjort. Rätt skönt ändå - vi har ju semester! Och vi kom ju också hem rätt sent igårkväll också. Vi har i alla fall funderingar på att åka till Soho-distriktet idag, när vi väl kommit upp och igång!

Utsikt från Top of the Rock igår

New York är helt sjukt bra! Det känns så overkligt varje gång man kliver ut på gatan.

Vi kom tillslut fram alltså. Efter ett antal otroligt trötta ögonblick på både flygplatsen och i taxin kom vi till hotellet och där kom allra första medgången för dygnet: klockan var bara tolv men vi fick checka in på rummet! Vi bor på Pod Hotel, jäkligt centralt och bra. Vi lade oss ner i ca 30 minuter, innan vår övertrötthet sa stopp. Vi insåg att somnade vi helt där och då så skulle vi förmodligen sova bort hela dagen. Vi tog oss upp och ut i stället. Bestämde oss att jaga efter favoritrestaurangen California Pizza Kitchen (som vi hade googlat upp att det låg i närheten)... Det tog ett tag, och speciellt jag i min trött- och hungrighet var på väg att ge upp flera gånger. Men Emma hade starkare vilja, och tur var det! Tillslut dök det upp (inte alls särskilt långt från där vi bor) och himmelen infann sig. Sjukt god mat!

Vi fortsatte sen en runda genom stan - Emma med kameran klistrad i fejan! Gick ner till Central Park och lade oss där en stund i solen. Båda somnade såklart, och när vi vaknade igen var vi lite småfrusna och fortfarande väldigt trötta så vi traskade tillbaka genom stan (Emma fortfarande fotograferandes). På vägen såg vi förresten första kändisen också! Ashton Kutcher! Inte illa pinkat :) Emma som hade kameran uppe hann trycka av och få en bild, innan vi båda typ stelnade till av chock. Vi stannade också till vid en liten hörnbutik för att köpa snacks, och sen gick vi upp på rummet och dog i sängarna. Fast vi var ganska duktiga och höll oss vakna med film och internet fram till halv nio ungefär. Sen dog i alla fall jag.

Sov en lång skön natt i en SÄNG, och overklighetskänslan infann sig igen när jag vaknade upp på morgonen och hörde trafikljud. Tittade ut genom fönstret och insåg att jag ju minsann är i New York City. Mäktigt lyckorus!

Idag har vi igen varit ute på stan. Vi har shoppat lite och så har vi varit uppe i Top of the Rock! Det är typ antingen det eller Empire State Building man kollar utsikten från. Och vi tänkte att om man tar Top of the Rock får man ju se Empire också - samtidigt som det var lite billigare. Det var riktigt häftigt där uppifrån! Massa kort blev det ju såklart. Emma är grymt bra på att fotografera, och älskar det också, så jag låter henne hålla sig till det och snor bilderna sen. Tog dock en egen med mobilen, så jag bjuder på den tills hon laddat upp sina!

Nu hänger vi på rummet lite. Vi laddar batterierna efter alla intryck och upplevelser, och ikväll ska vi gå till Times Square!

Somnade i en fåtölj på Starbucks på flygplatsen 

i Columbus. Ett dygns vakenhet krävde sin nap.

Äntligen framme i NYC. Här på flygplatsen 

under en av många miljoners skrattanfall.

Titta, jag hänger i NYC!

Sprang på Ashton Kutcher. Glada åt att få en bild, 

då vi direkt efteråt stelnade till av chock. Starstruck!

Amatörtagen mobilkamera-bild från Top of the Rock!

Det är svårt att spontant uppdatera när man inte annars gör det så ofta... Men jag ska göra ett försök nu, för det behövs!

En av mina bästa vänner, Emma, är här och hälsar på. Hon har varit hos mig i Wilmington sen i fredagskväll. Vi har hängt på skolan, men även shoppat inne i Columbus. Idag, eller igår, eller i natt, var planen att vi tillsammans skulle ta en Greyhound buss till New York och spendera ett par dagar där. Jag hade alla mina finals idag, och har haft en sjukt stressig dag. Proven har inte gått allt för bra heller, tror jag, men jag orkar inte oroa mig för det nu. Vid midnatt skulle bussen till New York gå och lite drygt 14 timmar senare skulle vi vara framme. Vi tänkte att vi väl kunde ha flugit, men att det skulle bli ett äventyr att göra tillsammans...

Så vi kommer till busstationen ca halv elva på kvällen. Vi är i väldigt god tid, men det gör inte så mycket. Vi sätter oss ner och tar det lugnt. Runt halvtolv kommer det in en busslast på stationen - det är den bussen vi ska med som bara rastar lite. Närmare halv ett ropar de ut att de tidigare passagerarna ska gå tillbaka till bussen, och att de nya passagerarna ska ställa sig för att gå på också. De börjar att släppa på nya passagerare, men efter ca fem stycken tar det stopp. Bussen är full. Kvar är vi och typ 20 andra resenärer, jäkligt förvånade och otroligt irriterade. Vi får ingen info alls. Vi sitter där. Hör på ryktesvägar att nästa buss kommer in 4:30, men att det kanske ska komma en innan dess. När vet ingen. Efter två timmar ger vi upp. Jag och Emma bestämde oss för att det inte är värt att missa en hel dag i New York. Vi kollade upp att vi kan få tillbaka pengarna för bussen (vilket vi ska skicka in per post och begära), och sen satte vi oss i en taxi mot Columbus flygplats. På vägen dit fick vi givetvis också köra en omväg då fyra polisbilar blockerade den avfarten vi behövde ta till flygplatsen.

Vi kom ut hit runt halv tre och kopplade upp oss på internetet direkt för att boka flyg. Självklart jävlades det också, men skam den som ger sig! Nu har vi direktflyg till NYC klockan 9.40, framme 11.15. Sova gör vi då någon gång... Starbucks öppnar om en timme, så vi håller varandra vakna och glada tills dess! Bara massa glada skratt har vi haft. Det kan bara bli bättre nu, även fast det aldrig egentligen var riktigt dåligt! :)

Jag och Emma på busstationen i Columbus - innan äventyret började.