Återigen, jag vet att jag är dålig på att uppdatera! Det händer inte så mycket att uppdatera om, så det blir mest att det bort-prioriteras.

Det är mycket att göra i skolan. Jag läser mest hela tiden... Jag gör en massa rehab och är hos min terapeut med armen. Och det är också mycket att göra kring fotbollen. Vi har träningar (som jag inte kan vara med på, men jag måste vara där), vi samlar in pengar till sommarens kommande Europa-resa, och mycket annat. Det är dessutom mycket kring kaptens-rollen, förutom allt det jag räknade upp innan. Så det är fullt upp! Eftersom jag inte kan göra träningarna vi har med laget så har jag också tränat mycket på egen hand. Jag kan inte göra saker där jag riskerar att ramla, och heller inte några övningar där jag använder armarna, så det är lite begränsat med det går ändå. Nu har jag däremot varit sjuk hela veckan. Dödligt sjuk - nästan. Riktigt, riktigt ont i halsen, och nu kommer hosta och snuva också. Jag börjar dock bli bättre, så jag hoppas jag kan komma igång med träningen igen till nästa vecka!

Det är kallt och tråkigt här. Snön kommer i mängder, för att sedan regna bort igen. Det pendlar mycket... Ena dagen kan det vara minus tio grader, och nästa är det plus tre. Det är riktigt tradigt. Och det gör att man vill tillbaka till värmen på Jamaica ännu mer!

Jag längtar också hem en del. Jag tror att jag helt enkelt bara vill hem till Sverige. Vara hemma, och leva svenskt igen. Trots allt är man nog alltid svensk, och det är vad som är bäst för en. Det hör ju också till att där hemma har jag alla nära och kära. Familjen väger tyngst!

Bjuder på ännu en Jamaica-bild. Eftersom minnen värmer inifrån!

Nu är jag tillbaka i Wilmington, och är inne på andra skoldagen för terminen. Som jag nämnde tidigare så känns det bra att vara tillbaka för den här terminen, och komma in i rutiner när det gäller det mesta - träning, rehab, skola och annat umgänge med de vänner jag har här!

Jamaica var väldigt bra. Vi var i Montego Bay i tretton dagar, med undantag för ett par dagar då vi var i Negril. Vi hade bra väder, inte för varmt men soligt och fint för det mesta. Vi fick lite hemlängtan mot slutet dock, så det var rätt skönt att komma tillbaka. 

Nu tillbaka i Wilmington har jag redan hunnit träffa min terapeut två gånger, och även läkaren en gång. Terapeuten är mycket nöjd med min rörelse nu, så allt böjande och sträckande har gett resultat! Nu ska vi gå på vikter, och börja jobba med styrkan. Jag gör just nu rehab tre gånger om dagen, och varje gång tar ca en timme. Så jag har fullt upp! Idag sa terapeuten att jag kommer träffa honom i ca åtta veckor till, och sen bör jag klara mig med ett hemma-program. 

Igår träffade jag läkaren. Det gav inte så mycket... De kollade lite på ärret, och sa att det såg fint ut. Sen böjde han och sträckte på armen ett par gånger, och sa att jag skulle komma på återbesök om två månader. Och att jag inte ska göra något dumt, och absolut inte riskera att ramla på armen. Det var det. Känns lite onödigt att köra i totalt en och en halv timme och sitta och vänta i en halvtimme för att träffa homom i ungefär två minuter... Men man gör vad man ska antar jag!

Jag får i alla fall jogga nu! Jag är riktigt glad. Men såklart är det snö och halt och kallt ute, så jag måste hålla mig inne på löpbandet. Jag hatar löpband! Men jag är alldeles för glad att jag får springa igen för att låta det påverka mig, så jag springer på det där löpbandet ungefär varje dag nu!

Mina kurser den här terminen kommer förmodligen hålla mig väldigt sysselsatt. Plus att vi har en massa att ordna med för fotbollen... Och så måste jag hålla upp med armen. Ja, det blir nog en stressig start på 2011 för mig!

Jag och Tiff på stranden i Montego Bay

Jag hoppandes från en klippa i Negril.